Annos Ark

Annos Ark

Godhet är bara godhet...

UtvecklingPosted by Anno Paananen 2015-12-06 19:32

Jag tror på godhet…

Godhet tillhör den lätthet jag vill förmedla och i den godheten ligger bland annat att möta utan att döma. Att möta människan som hen är. Det är och har alltid varit en av mina styrkor. Jag har kunnat möta utan att döma och jag har låtit människan vara och dela med sig av det han/hon har velat utan att säga att han eller hon har fel.

Även de gånger jag medvetet vetat att personen "ljuger" så har jag valt att lyssna och försöka förstå vad och hur personen menar och haft tilliten till att personen förr eller senare kommer till den insikt han/eller hon behöver. Jag har kanske ställt ärliga frågor för att på det sättet lära mig om människans olikheter. Mitt intresse för människan och beteenden har säkert gett mig förmågan att lyssna, att se innanför och att känna med ärligheten i mitt hjärta. Jag möter utan en vilja att ha rätt. Jag har haft vänner med psykoser, schizofreni och annat bara för att det fascinerat mig. Där de fått mig att gråta av rädsla men ändå fått mig att vara kvar för att försöka förstå. Jag har sett hur de i allt som pågick har en intelligens som jag stundtals älskar och beundrar.

Idag ser jag min godhet, min lojalitet, min naivitet och förmåga att lyssna på mer än det som sägs, som några av mina största förmågor. Jag är så tacksam idag över alla möten jag haft och alla möten jag kommer att få.

Jag är så tacksam över att människor har förlöjligat min godhet och skrattat åt mig och sagt att jag är naiv. För mig har det idag ingen som helst betydelse. Där och då kunde jag i min sanning ha svårt att förstå varför människor valde att döma, valde att gömma sig bakom fasader och illusioner och kunde även stundtals längta efter att kunna vara en del i den världen. Ibland gjorde det ont att alltid vara god för det gjorde att godheten liksom omedvetet utnyttjades. Eller jag lät mig utnyttjas skulle jag nog säga idag. Jag är så stolt över att jag är jag idag och över den styrka jag redan där och då hade.

Där och då kunde jag i stunder önska att jag hade kunnat leva med i det spel som alla spelade och jag såg. Och gudarna vet att jag försökte – Tack och lov så märkte jag hur jag sårade mig själv. Även om jag stundtals valde det. Liksom fann en njutning i det. Att förlöjliga mig själv alltså.
En falsk trygghet utåt - för att få vara med - Jag njöt av att förlöjligas och skapade en "falsk makt" i det... En bra sköld - på gott och ont givetvis...

Idag finns ingen längtan efter fasader - Jag är jag - helt enkelt.

Jag är fri att vara god och möta livet med den naivitet jag älskar utan att misstro min medmänniska. Jag är fri att sätta mina ärliga gränser utan att för den skull behöva förlöjligas.

Idag är jag så trygg i min godhet och i min naivitet. Det är något jag är stolt över och vill ha med mig i alla möten. Med alla människor.

Min godhet och min vilja att lyssna och tro gott är förankrad och har inget med dig att göra. Oavsett du väljer att möta mig med din godhet, med ditt förakt eller med förlöjligande ord så kommer jag fortsätta att vara både god, naiv och lyssnande, utan att döma.
Ärlig och tydlig, ja och ibland kan det göra ont, inom mig, men helt utan att döma dig.

Jag har inga krav för min godhet. Godheten är bara godhet. Om min godhet baserades på dig och ditt beteende så vore jag den mest dömande av oss alla… enligt mig själv alltså.

Lev och var godhet.

/anno







  • Comments(0)//annosark.zentrab.se/#post96